Angående att skolan dragit igång

Hej på er! Känns så sjukt att nu börjat 3an på gymnasiet och tanken att jag gått i skolan i 12år ger mig rysningar i hela ryggraden. Jag menar, har jag äns levt såpass länge? En sådan stor del av mitt liv har jag varit i skolan och det har hänt så så mycket. Är jag ens redo att bara ha ett år kvar av "vanlig" skolgång? Svaret är komplicerat och inveklat för samtidigt som jag får panik av tanken att lämnas ut i det fria efter gymnasiet så är det ändå någonting som gör att jag bara vill bli klar med skolan. Jag har alltid sett mig själv som modig, men är jag tillräckligt modig att stå på egna ben? Samtidigt tankarna svävar iväg på de hållet är det någon gnista som drar mig till en helt annan plats där det sprödlar med energi, motivation och nyfikenhet. Trean kommer vara mitt år och jag ska verkligen försöka påminna mig om att njuta av året när jag sitter där på kvällarna och har panik över en inlämning. Nu har jag börjat och första veckorna är redan avklarade, trots att vi hoppat in i schemat direkt har vi inte fått jättemycket hemarbete ännu, vilket är otroligt skönt. Det har gjort att jag kunnat ladda upp med all energi och positivitet innan den där käftsmällen kommer. En hög full med uppgifter och inlämningar som väntar men jag kommer ta det som en klackspark, precis som jag gör med allting annat nu förtiden, eller vad säger ni?

Har ni börjat skolan eller har ni gått ut?

Follow me on: Instagram | Nouw | Twitter

Gillar

Kommentarer